grishult

...eller hur man nu ska se på det? Har precis kommit hem från Öppet hus, efter en sväng om akuten.

Någonstans mellan 1-års kalaset och det öppna huset har jag satt i mig något som jag inte tål. Anar att det kan vara saftglöggen som bjöds som välkomstdrink på det öppna huset. Något annat kan jag inte dra mig till minnes att jag ätit som skulle kunna ge en sån här reaktion. Hann i allafall inte vara på det öppna huset längre än en kvart innan min överläpp började svullna upp. Detta händer då och då, efter att jag ätit något som jag inte tål, vad vet jag som sagt inte. Tänkte först inte så mycket på det utan försökte vara som vanligt, men när hela överläppen sakta men säkert började svullna upp (nu börjar jag likna han Vincent i Skönheten & Odjuret som gick på tv för många år sedan) och det kliade ruskigt i hela ansiktet så blev jag lite orolig.

Klockan tio bestämde jag och mina kollegor oss för att det var dags att bryta upp. Det blir säkert bättre när jag kommer ut i kylan och kommer hem till sängen, tänkte jag. Men när jag passerat stadsgränsen och det var slut på gatlyktor så kändes det inte bra längre, det kliade och både över och underläpp var onormalt stora. Vände helt resolut Saab:en och körde upp till akuten. Ett mycket bra val tyckte läkaren som jag fick träffa där. Har fått kortison och allergitablett och efter två timmar med skvallertidningar så fick jag lov att på nytt påbörja resan hem till Grishult.

Ligger just nu isängen med Lester på fötterna och det känns mycket bättre. Medicinen har gjort stor nytta och mitt lejonliknande ansikte börjar inta sitt normala utseende. Har fått med mig allergitabletter hem och i morgon finns ett recept på apoteket. Sen är det nog dags att börja reda ut vad som besvärar mig, för så här kan vi ju inte ha det.

Många undrar säkert varför jag inte tog upp mitt onda lillfinger när jag ändå var på en instans för just sådana grejer. Det finns tre anledningar. För det första har jag gått med fingret i två veckor nu och då kan det väl inte anses som akut, det finns andra som behöver den läkartiden, som detta hade upptagit, bättre. Det satt flera personer i väntrummet som förmodligen var jättetacksamma för att jag bet ihop. För det andra så är fingret mycket bättre. Var dock inte så i morse, då tänkte jag faktiskt att i veckan blir det nog till att svälja stoltheten och uppsöka läkare. Men mitt på dagen när jag börjat tröttna på mitt kinkiga finger så tog jag ett rejält tag om det och drog. Knak sa det och sen har det inte alls gjort lika ont. Lustigt! Den tredje orsaken är att jag helt enkelt inte är redo för att gå med gips. Kan ju inte vara helt säker på att de släpper hem mig utan. Nej hästen måste ridas några dagar till innan vila och sen ska jag köra hårdträning med mig själv. Hur simmar man med ena näven i gips?? Får bita ihop ett tag till, det går säkert över med tiden.

Nu snarkar Lester och det är dags för mig att göra detsamma. Det känns så mycket bättre runt munnen och jag är inte orolig längre. Ska bli skönt att sova.

Nöff nöff och godnatt!