Tuvastatus

Det går stadigt framåt här hemma. Tand nummer två har precis trängt igenom tandköttet och den är vass. Nu finns det en för kött och en för bröd och Tuva är så lycklig. Hon äter gärna mammas eller mormors hembakade bröd och helst med philadelphiaost, vanlig ost och smör eller mjukost. Leverpastejsmörgås får hundarna. Till lunch vill hon gärna ha mammas fiskgratäng eller spagetti med köttfärssås. Pappas korvgryta är en annan favorit. När mamma äter grape till frukost så smakar hon gärna och har vi avokado i en sallad så vill Tuva också ha.

För ett tag sedan testade Tuva krypläge och jag trodde att hon snart skulle sätta fart som en skalbagge över golvet. Faktum är att jag är rätt nöjd med att det inte blivit så. Hon ställer sig ofta i krypläge men hur hon sen ska ta sig framåt har hon inte listat ut. Istället ligger hon på mage och skjuter sig bakåt med händerna. Detta går inte så fort men hon tar sig fram dit hon vill så länge det inte står nåt i vägen. Så just för tillfället är det största nöjet att röja ur tv-bänken och soffbordet. Det ligger dvd-filmer, tidningar och andra prylar strödda över hela vardagsrummet och varje papper hon får tag i utrustas med musbett i hörnen.

Hon har också lärt sig att sätta sig upp från liggande. Det gör ju att hon blir mycket mer flexibel och kan sätta sig upp när hon ålat fram till tex. tv-bänken. Och när man sitter når man mycket högre än när man ligger ner på golvet, med andra ord så går det att röja ur den övre hyllan på tv-bänken också.

Sist men inte minst måste jag nämna vårt senaste inköp. Vi har köpt hus!!! Äntligen!!!! Det känns så bra och nästan ofattbart. Grishult kommer bli sex invånare fattigare i juni för då drar vi.

Mer om det senare, Tuva måste i säng.....

Ljud!!!

Grishult klockan 06:45 tisdag morgon.

Mamma lägger kudden över huvudet och försöker sova några minuter till, pappa känner sig utvilad och ligger och petar. Ur spjälsängen hörs Babababababa Bababababa Babababa Bababababa Bababababababa.... Snart kommer Babababababa-ljudet från andra sidan, det lyckliga lilla barnet har fått komma upp och nu är det två stycken som petar på mamman som vill sova.

Babababababa Babababababa Babababab Babababababababab Bababababa.... ingen ide att kämpa emot, lika bra att kliva upp för Babababa-barnet vill ha gröt!

Krypläge

Lilla Tuva kämpar och kämpar. Hon kan ta sig fram korta sträckor genom att ligga på mage och putta sig baklänges med händerna, rulla från mage till rygg och tvärtom funkar också. När hon sitter kan hon ibland börja studsa på rumpan och på så sätt ta sig lite framåt men det går verkligen inte fort då. Har försökt visa henne hur man gör när man kryper men det är lönlöst, hon blir bara arg och ledsen. Men så igår kväll låg hon på sitt fårskinn framför tv:n och grejade och vips så stog hon i krypläge! Skitnöjd tittade hon upp på oss och flinade. Det blev inget avansemang framåt men hon stog på händer och knän en stund och var mycket lycklig.

Kryper hon om tre veckor? Frågade Mattias. Hon kryper innan tror jag. Vi får väl se, hon låg på golvet för en stund sedan och kämpade förbrilt. Man blir trött av att lära sig nya saker... nu ligger hon i sängen ijämte Lester och sover sött.



På väg in under soffan.

Mamma fick fiska ut henne när hon kommit så långt in under soffan så huvudet tog emot. Kan meddela att humöret inte var riktigt lika uppåt just då. Det var en arg och frustrerad tjej som plockades fram.



Ups där kom Lesters svans med på bild.

Tuva älskar djur. När hon sitter i vagnen i stallet och vi hämtar in hästarna så skiner hon upp och tjoar till av lycka. Ännu lyckligare blir hon när hon får syn på Tyke och Morris, de är helt klart favoriterna. Lester är också en kul kille men han tycker inte att Tuva är lika kul. Det blir stora omvägar runt hennes filt och när hon börjar röra på sig mer så tror jag han kommer välja att vara på andra sidan om ytterdörren.

Hundarna däremot har lärt sig att utnyttja vår nya lilla familjemedlem. När Tuva ska äta så bänkar de sig båda under hennes stol. Alltid ramlar där ner nåt och då gäller det att vara på sin vakt för att vara först framme.

Tuva älskar att sitta på köksgolvet och inte sällan sätter sig hundrana ijämte henne och låter sig bli klappade. De sitter helt stilla medans hon stryker dem på pälsen. Det har även hänt att Morris ena öra slinkit in i munnen men det bryr han sig inte om. Han bara lutar på huvudet och låter henne smaka. Men då är mamma där snabbt och fixar. Inga hundöron i munnen skall vara!!


RSS 2.0