Inte rättvist...
Magen har kapitulerat och därmed hela kroppen. Den krampar och härjar och är inte alls tillfreds med tillvaron, inte jag heller. Hade planerat en massa saker för den här dagen. Ridning på morgonen, en sväng till affären, dammsugning och golvtorkning, matlagning och annat pyssel. Alltihop tog slut när klockan ringde imorse, lika bra att inse fakta och gilla läget, det hade inte funkat idag. Men det är så tråkigt att behöva ringa återbud till sina gäster.
Lester tycker det är helt okej när matte är sjuk. Han får ligga inne i sängen mitt på dagen och kan äta precis när han vill, helt enkelt ett liv i lyx för en katt. I veckan som gått låg husse hemma och var sjuk, med precis samma symtom som mig så jag tror jag vet vem som smittat mig :). Kan tro att Lester haft en riktigt bra vecka!
Båda hundarna har fått jaga idag. Tyke och husse har jagat gris och Morris har varit utlånad för rådjursjakt. Fast det blev inte mycket jakt för Morris. Det första han stötte på i skogen var en flock med vildsvin och sen var dagen förstörd. Med svanen mellan benen drog han iväg och var försvunnen en lång stund. Stackars Morris, ingen tuffing i skogen.
Jag är egentligen inget stort fan av julgardiner men eftersom de fanns där i skåpet så tänkte jag att lite ombyte förnöjer alltid. I onsdags fick vi upp de nystrykna gardinerna och vi kunde konstatera att det krävs en uppläggning för att få det helt perfekt. Detta får göras vid ett annat tillfälle eftersom klockan var långt över läggdags.
Husse var hemma med magkramper och hundarna härjade fritt i köket.
Känns som att strykningen var överkurs den här gången. Skon som syns på den högra bilden är ett fynd som Tyke gjort i hallen. Ungefär samma fenomen som med min vante, helt plötsligt bara finns den där under köksbordet.
Nu vill magen vila lite igen. Ska inta vågrät position och vänta på att husse snart kommer hem.
Lev väl och var rädda om er!
Det närmar sig...
Klockan är mycket och efter en jobbedag och sedan ett Gekås besök så är jag trött. Stackars Mattias är sjuk och har legat hemma hela dagen, han får stanna hemma under täcket i morgon oxå. Jag däremot ska till jobbet och inventera. Så jag råder samtliga att inte reta mig i morgon, garanterar inte konsekvenserna, för inventering är bland det värsta man kan utsättas för. Jag lider med alla som tvingas till detta elände.
Snart är det jul här i vårt hus....
Nöff nöff och godnatt!!
Aj aj i lille ping och en vante på vift
Man saknar inte kon innan båset är tomt är ett klockrent ordspråk och detsamma kan jag säga om mitt ena lillfinger, det högra för att vara exakt. Nej, nej det är inte så att det gått förlorat och det är inte heller någon risk att det kommer göra det, men lille ping fick sig en rejäl smäll i går, vilket mest har gjort sig till känna idag. Och det är först när någonting är obrukbart eller på riktigt försvunnet som man verkligen inser vad det används till.
Allting började med att det var minusgrader och vi skulle iväg på hoppträning. Ingen anledning att få ont i lille ping för, trodde jag. Med 10st stelfrusna fingrar och 2st alldeles för tunna handskar påbörjades uppvärmningen samtidigt som hindermaterialet bars fram.
Lille hästen råkade bli rädd för ett hinderstöd (har jag berättat att det är en dressyrkamel?!?!), kastade sig och gjorde helt om. Nu tror alla att Karin damp i backen och landade på den stora rumpan med handen under sig. Absolut en rimlig teori fast inte sanningen. Nej så lätt är det inte att få mig på fall. Däremot högg jag tag i det som fanns och det måste ha varit då som det hände. Lille ping på höger sida fick en smäll, som inte uppmärksammades eftersom det inte fanns någon känsel i denna delen av kroppen.
Väl hemma, ny duschad och redo för horisontalläge, började känslen återkomma och ping gjorde sig påmind. Aj aj aj!
I morse var det inte bättre och nu hade det dessutom blivit svullet. Konstaterade snabbt att ping nog behöver ha lite vila och stöd. Ami på jobbet är utbildad undersköterska, inte hennes ordinarie arbetsuppgifter på vår arbetsplats, men hon rycker in när det behövs. Lille ping blev spjälkad mot ringfingret och sen fick den sitta där...ända tills det var dags att lasta hästen igen för nya strapatser. Det går bra att rida trots att det gör förbenat ont i lillfingret, det gäller bara att bita ihop tillräckligt.
Adventsstjärnor och stakar är på plats, i morgon blir det strykning av dukar som skall på inför kommande högtid och så ett besök på Sveriges mest kända varuhus. Är i behov av lite prylar som finns där.
Tiden är inne för att möta John Blund, Mattias har redan gjort det och katten oxå. Ska kissa hundarna och borsta tänderna sen gör jag sällskap. På tal om vanten förresten, har hämtat min ena tummvante fyra gånger under köksbordet i kväll. Kan vantar förflytta sig självmant??
Godnatt och sov gott
Somnar strax...
Det har varit en hektisk vecka, inte en lugn stund och däremellan ska det motioneras och hästen ska rastas.
Efter jobbet i går kastade jag mig i bilen och åkte till stallet. Lastade pållen och körde vidare till ridhuset, läxan från måndagens dressyrlektion måste påbörjas. Lilla hästen skötte sig jättebra, han försökte verkligen och blev snabbt trött, det är ett gott tecken. Karin blev också trött. När ridningen var avklarad var det bara att sätta sig i Saab:en igen och köra vidare. Lasse Eriksson (den kända norrlänningen som är bla. stå up komiker) hade föreläsning i Sparbankshallen. Riktigt kul! Han är bra! Träffade en gammal klasskompis i pausen, oxå trevligt. Han var sig lik, fast har gift sig, byggt hus och blivit pappa. Tiden går fort inser jag.... Somnade som en sten igår kväll.
I morse ringde klockan som vanligt, ja vad annat hade vi väntat oss? Bara att sätta fötterna på det kalla golvet och påbörja dagen. Var en sväng i simhallen först och fick dagens motion avklarad, sedan jobb och sist men inte minst ridningen. Blev en tur till ridhuset idag oxå och det var kallt. Trodde först att fingrarna förfrös, men de rättade till sig efter en stund. Vi kämpar vidare med läxan och även idag gick det bra, hästar är häftiga.
I morgon kommer klockan ringa tidigt, igen. Den bryr sig tydligen inte om att det är lördag. Vi ska iväg till Helsingborg och bo en natt på hotell, tura över med båten och bara ta det lungt. Ska bli jätteskönt. Dogsen har vi inkvarterat hos Husses lillebror och katten reder sig själv ett dygn. Det är bra med en stor ladugård där en katt kan husera fritt.
Nu är det inte lönt att kämpa emot längre...jag ger efter för John Blund. Återkommer med nya krafter!
Godnatt och lev väl!
Lill lördag
Tyke och Morris blev jätteglada när det kom massa tjejer hit. De var helt till sig och sprang i cirklar med viftande svansar, ända tills Morris upptäckte ett gäng med nya skor i hallen. Snabbt åkte benet upp och så släppte han en liten drill:) Tack o lov på utsidan av skorna så det gick lätt att skölja av.
Dagen började med ett pass i simbassängen, 1000m på 25 minuter och sedan en sväng in i duschen innan jobbet väntade. Ingen ridning idag, hanns inte med. Men i morgon ska vi ut en sväng.
Mattias ligger redan i sängen så nu är det dags för mig att sällskapa. Kommer nog somna snabbt!
Natti natti!
14°C, är det varmt eller kallt?
Om det är 14°C i kylskåpet så anser vi att det är varmt, likaså i frysen. Men i bastun är det för kallt, iallafall för att vi ska vilja sitta där inne. Håller utetemperaturen 14°C i mitten på december då är det lite varmt, precis samma är det på sommaren fast tvärt om.
Glassen flyter omkring vid 14°C samtidigt som bara den djärvaste hoppar i havet . 14°C är alldeles för kallt för att tvätta kläder i, det blir inte rent. Men att dricka en öl som håller 14°C är inte gott, alldeles för varm.
Det är absolut inte lätt att sätta 14°C på kartan men en sak vill jag lova. Att ha 14°C som innetemperatur är åt h*****e (ska inte använda kraftuttryck här men nu är det befogat) för kallt!!!!
Det brinner för fullt i pannan, huset är fyllt med brinnande värmeljus och vi har lagat mat för att försöka öka på värmen dessutom sitter jag i soffan med långkalsonger på. Men oj vad det går trögt, och inte hjälper det att duscha heller, finns ju bara kallvatten i tankarna.
Fötterna är blåa och känns som små isbitar. Hade just nu funkat alldeles utmärkt att kyla drinken med. I natt blir det strumpor på och ligga sked som gäller. Ska nog försöka lura ner katten från övervåningen också.
Hoppträningen, som skulle ägt rum i kväll, förvandlades som genom ett trollslag till dressyrträning. Inga som helst problem, Karin och hästen gör det som begärs av dem. Det gick bra och vi fick lite läxor med oss hem, vi ska träna som bara den.
När man fryser om fötterna och det är kallt inomhus så får man lov att tycka lite synd om sig själv, och när det är synd om en så får man lov att äta något gott. När det gäller något gott så finns det mycket att välja mellan, men det jag är riktigt svag för är...
Sötlakritspipor!!! Hur gott som helst och det går inte sluta äta. Kan proppa i mig minst 14st på raken. Inhandlade en hel låda på båten i lördags, och idag är det synd om mina kalla fötter. Dessutom lika bra att göra slut på dem så kan de inte läska mera.
Sist men inte minst, något att ta med på vägen..."Hjulet snurrar men hamstern är död", Mattias nya ordspråk som används flitigt, ha ha ha!
Nöff nöff och tjing!
En helg går fort...
Med älskade husse som taxichaufför drog jag sedan vidare till en mycket trevlig tjejfest. Givetvis provsmakades lite av inköpen samtidigt som kareoken gick för fullt. Det blev en underbart kul kväll med jättetrevligt sällskap och god mat. Tack för att jag fick komma!
Idag har jag med all rätt varit lite trött:) Fast det får inte hindra, hästen behöver röra på sig så det var bara att koppla släpet och dra iväg till ridhuset. Älskade hästen har varit väldigt spänd det senaste och inte alls med på noterna, har funderat och funderat på en lösning och kanske har vi kommit en bit på rätt väg. Foderstaten är justerad och idag var han hur fin som helst. Avslappnad, lugn, lyhörd och precis så som jag vill ha honom. Duktig pojke, nu känner jag igen dig igen. I morgon åker vi på hoppträning, ska bli riktigt kul. Tror han kommer vara lika fin som idag.
Kära vänner, nu orkar jag snart inte hålla uppe ögonen längre. En snabb dusch och sen blir det "aa tudden illa gott" som pappa sa när vi var små. Har absolut inte varit några problem att natta mig under barndomen, och det sitter i än, sova är underskattat.
Nöff nöff och sov gott!
Snart dags att gå upp...
Natti natti!
Piccadilly Circus...vem träffade jag där?
Världens mest berömda neonskyltar (tror jag iallafall), och jag har varit där. Resan till London var superbra! Anlände till de röda bussarna och möjligheternas förlovade huvudstad i fredags eftermiddag. Möttes av solsken, den härliga brittiska dialekten och såklart Paddington Station!
Det var väl i princip också det ända av solen vi fick se denna helg. England är känt för regnigt klimat och varför skulle det vara annorlunda när jag kommer dit. Men vad spelar det för roll. Jag är helt såld, London är verkligen en fantastisk stad. Vill dit igen!!
Det är inte maten jag gillar, vitt toastbröd får jag ont i magen av efter några dagar, pommes skapar valkar runt magen och hamburgare är väl knappast vad man vill leva på. Nej, tacka vet jag Mattias hemlagade mat.
Vädret är väl i princip redan avklarat och vad jag tycker om att bli regnvåt i håret krävs kraftuttryck för att beskriva. Såna används inte här.
Kanske inte ska skryta med utsikten från vårt hotellfönster heller. Den är klart bättre i Grishult...
Nej, det Karin gillar är pulsen, floran av människor, enkelheten och känslan av att allt är möjligt och inget är konstigt. Hon gillar de stora pampiga husen, de trånga gatorna och annorlunda husen. Att helt sonika kunna ta trappan ner i underjorden och där nere möta en helt ny värld, tunnelbanan. På bara några minuter tar den dig från den ena änden av stan till den andra, vilken känsla!
Shoppingen var helt perfekt, det blev både jeans, tröjor och snygga underkläder. Visar tyvärr inte dem här men han som fått se är nöjd :)
Harrods fick givetvis ett besök av oss två okända svenskor. Häftigt varuhus men mycket shopping blev det inte här, bara lite Te. (Syster Yster du ska få en påse nästa gång vi ses).
Covent Garden är helt i min stil, marknad full med olika prylar, doften från nykakade våfflor som sprider sig i luften och musik på öppen gata.
Tre dagar går fort och London är stort, det är mycket som ska hinnas med. Sevärdheter och kändaplatser stod också på schemat.
Hyde Park, Trafalgar Square, Big Ben och House of Parlament, Westminister Abbey, Towern och Tower Bridge för att bara nämna några. Jo då med raska steg och viss hjälp av tunnelbana så tog vi oss runt stan och fick det mesta förevigat. Vädret var ju som sagt inte på vår sida och därför blev bilderna inte heller det men jag har iallafall varit där...
Efter en båttur på Themsen var det dags för ett absolut måste i London. Musikal!!! Lion King, var en riktig höjdare. Bra musik, fantastiskt bra rekvisita och jag kan bara rekommendera denna upplevelse. Klart värt pengarna.
Sent i måndags kväll landade vi återigen på Säve flygplats, dags att återgå till vardagen och verkligheten. Hemma satt en liten svart hund och viftade på svansen, så glad över att se matte igen. Övriga familjemedlemmar låg och snusade som små barn. Skönt att vara hemma igen, London är bra men hemma är absolut bäst.
Semestern är över för denna gången och det är dags att komma in i gamla vanor. I morse var det dags för simning igen. 1250m innan klockan slog kvart över sju, efteråt är det väldigt gott med frukost. I morgon blir det styrketräning.
Winston har haft fyra dagar ledigt och nu får det vara slut på semestern även för hans del. Igår blev det en tur på stranden och idag runt åkrarna. Pigg och glad fast lite spänd när det är mörkt ute, antar att han kommer få vänja sig.
Att Winston och hästar är min stora passion är nog redan klargjort och det är också så säcken knyts samman denna mörka afton någonstans i Sverige.
Om man står men ryggen mot neonskyltarna och går diagonalt över torget, rundar Eros statyn och sedan fortsätter ner mot hörnet på motstående hus och tar några steg runt även detta, så står de där...
...bland det vackraste som finns, fyra stora kraftfulla hingstar. Uttrycksfulla, imponerande, förtroendeingivande och en smula skräckinjagande på samma gång. En sån vill jag ha!!
Det är mycket som händer just denna vecka så det är dags att krypa till sängs nu för att orka. Sov gott!
Nöff Nöff!
Vad blir det för mat i London?
Det lovar jag att snart ta reda på. Väskan är packad och i morgon går det ett flygplan som jag ska se till att komma med. Landningen sker på Stansted flygplats utanför London och sen är det full rulle i fyra dagar.
Jag och Lina ska shoppa så mycket plånboken tillåter, vi ska äta massa mat och på söndag är det musikal inbokat. Lejonkungen har fått väldigt bra recensioner så den får det bli.
I morse ringde Mattias klocka långt innan fan hade hoppat i tofflorna. Märkte det knappt och när jag själv hade sovit gott i ytterligare två timmar då var klockan 6:00 och det var lagom tid att stiga ur bädden. Då kan ni själva räkna ut varför jag var i ett medvetslöst stadium när han valde att skulle starta upp dagen:) Shit så tidigt.
Dagen har löpt på i vanligt tempo, först jobb och sedan ett dressyrpass med Winston. Han hade först ett hiskligt humör och skulle inte, men när han insåg att jag varken tänker tappa tålamodet eller ge mig så släppte det hux flux och han var sen jätteduktig. Gjorde riktigt bra förvänd galopp i båda varven, det var kul.
Nu är det sängen som väntar, måste vara utvilad nu när London väntar på mig. Blir förmodligen inga nya reportage innan jag är tillbaka från utlandet. Men då utlovar jag både bilder och referat.
Sov gott och simma lungt!
Tjall me bloggen i Grishult
Några dagar har iallafall gått sen sist och det har sin förklaring... de tre senaste dagarna har varit hektiska. Måndag började med att jag fuskade, hoppade faktiskt över träningen på morgonen. Min älskade sambo upplyste mig om att man inte behöver vara överallt och ska man hoppträna på kvällen och inte vara hemma innan halv nio, då måste man inte bränna iväg kl 06:00 för att hinna med en timme på gymmet. Han är klok han.
Hoppträningen med Winston gick riktigt bra, han imponerar faktiskt. Tar tag i hindren, vilket han inte gjort tidigare och han orkar korta sin galopp, mycket bra jobbat killen (och Karin oxå som slitit rätt hårt för det här) (eget beröm ska man ta på allvar, det kommer från hjärtat:)) Att han sen har hysteriska spel i mellan åt och kör hopp med bock, det får jag nog ha överseende med=)
Tisdag lunch närmade sig med stormsteg och strax var det dags att dra iväg på nya äventyr. Jönköping var målet och det som stog på schemat var konferens med jobbet. Jag och min kära kollega Ami tuffade iväg i en hyrbil av det exklusiva märket KIA. Ja ja den tog oss både fram och tillbaka.
Konferensen löpte på utan större incidenter, det var trevligt att träffa nya och gamla kollegor och mat har vi fått så iallafall jag klarar mig några timmar till. Borta bra men hemma bäst stämmer väldigt väl in på mig, det är riktigt skönt att vara hemma igen.
Tyke och Morris ligger i köket och slappar, Lester har inte synts till och husse är ute på uppdrag. Själv ska jag ta en kik på bonde söker fru. Måste se hur det går för bonden Peter, jag håller en tumme för honom.
Tjing och trevlig onsdagkväll!
Utkast: Har precis ...
Annars är det tre trötta jägare jag har här hemma i Grishult. Långt innan jag var redo att kliva i trasorna i morse så var de iväg och hem kom de inte före mörkrets inbrott. Morris har jagat rådjur hela dagen vilket till sist gav resultat, ett rådjur föll lätt för ett välriktat skott. Duktig Vovve och skytt!
Winston har fått sin välbehövliga motion idag. Det var riktigt härligt väder med solsken och några få plusgrader. Han var pigg som vanligt men lite för busig för att jag ska vara helt nöjd. Men så är det ibland, han är inte mer än en liten häst och ibland måste man ju busa till det. I morgon är det hoppträning och då är det allvar som gäller igen. Tror han kommer gå riktigt fint i morgon.
Nu ska jag börja förbereda inför natten. Packa lite prylar och borsta tänderna. Gymmet väntar på mig i morgon bitti så det är lika bra att komma i säng i god tid.
Nöff nöff!
Som Pomperipossa med sleven i högsta hugg
Väl påpälsade med långkalsonger och mössa drog dagens äventyr igång och det visade sig bli lyckat direkt. En stor galt på ca 120kg föll tungt mot marken. Rejäla betar sticker ut ur munnen och doften den sprider omkring sig är allt annat än ljuvlig. Inte alls konstigt att systerdotter min kallar dem för svingrisar, riktiga svin är vad det är.
När galten var bärgad och jakten skulle ta nya tag så stannade jag kvar vid samlingsplatsen för att påbörja dagens cateringuppdrag. 12 burkar Soldatens ärtsoppa i en kittel och en levande eld. I från detta fältkök är det ingen som ska behöva gå hungrig eller frusen. När soppan var alldeles lagom rykande het började folket strömma tillbaka och nu var det mycket uppskattat med varm soppa och hembakad banankaka. "Har du bakat bara för det här? För oss?" Jajamensan, som sagt, det var inte någon som misstyckte.
En dryg timme, och 10 liter ärtsoppa, senare var det dags att återupp ta jakten och jag kunde lungt andas ut. Mitt uppdrag var slutfört och eftersom alla var nöjda så får vi nog oxå stämpla det som "godkänt".
Det var fler denna dagen som ville ha lite uppmärksamhet, så det var bara att packa ihop och styra saaben mot Varberg och Winston. Tillsammans med Maja och Dahlia red vi ner till stranden och nu var det våran dag. Solen strålade, det var bara några plusgrader och nästan helt vindstilla. Idag blev det riktigt bada av!
Väl tillbaka i stallet bestämde vi oss för att ta en tur även på söndag, och där är vi nu och det är dags för mig att samla ihop prylarna och återigen starta Saaben.
Tjing!
